Ett testbatteri för visuell bedömning av rörelsekvalité kan användas i rehabilitering av patienter med främre korsbandsskada
Doktorgrad
Jenny Älmqvist Nae, leg. sjukgymnast, master i idrottsvetenskap och ph.d. inom medicinsk vetenskap, Lunds universitet.
Handledare: Eva Ageberg, ph.d., professor Lunds Universitet, Mark Creaby ph.d., senior lecturer, Australian Catholic University, Brisbane.
Originaltitel: Is seeing just believing? Measurement properties of visual assessment of Postural Orientation Errors (POEs) in people with anterior cruciate ligament injury
En främre korsbandsskada är vanligt förekommande bland fysiskt aktiva personer inom sporter som innehåller vridningar, inbromsningar och snabba riktningsförändringar, såsom handboll och fotboll. Skadan kan exempelvis leda till instabilitet, försämrad funktion i vardagliga och idrottspecifika aktiviteter, försvagade lårmuskler, försämrad rörelsekvalité och nedsatt självskattad funktion och livskvalité. Förmågan att hoppa på ett ben, lårstyrka och självskattad knäfunktion är vanliga funktionsmått som utvärderas under rehabilitering av patienter med främre korsbandsskada. Försämrad rörelsekvalité är en möjlig riskfaktor för att drabbas av en knäskada. Därmed är rörelsekvalité ytterligare en faktor som anses vara viktig att utvärdera hos patienter med en främre korsbandsskada. Postural orientering, dvs. förmågan att positionera kroppsdelar i förhållande till varandra och omgivningen, är en del av begreppet rörelsekvalité. I min avhandling benämner vi avvikande postural orientering som ”Postural Orientation Errors” (POEs). Tredimensionell rörelseanalys anses vara ”gold standard” för att mäta postural orientering, men dyr utrustningen som kräver ett laboratorium innebär att denna mätmetod inte är praktiskt möjlig att använda på en klinik. Därmed behövs det en klinisk användbar metod för att mäta postural orientering, exempelvis med visuell bedömning. Det primära syftet med min avhandling var därför att utvärdera kliniska mått på postural orientering hos personer med eller utan skada i nedre extremiteten. Sekundära syften var att undersöka om postural orientering skiljer sig mellan män och kvinnor, samt att undersöka eventuella samband mellan postural orientering och andra funktionsmått hos män respektive kvinnor som genomgår rehabilitering efter en främre korsbandsrekonstruktion.
I studie I genomfördes en systematisk litteraturgranskning för att sammanfatta mätegenskaper (exempelvis validitet och reliabilitet) för olika metoder av visuell bedömning av POEs. Studier på personer med eller utan skada i nedre extremiteten var inkluderade i litteraturgranskningen. Resultatet visade att visuell bedömning av knäts position i förhållande till foten är relaterad med vissa tvådimensionella och tredimensionella mått hos friska individer, samt att knäts position i förhållande till foten är reliabelt mellan olika bedömare och inom samma bedömare. Det fanns inte tillräckligt med studier på andra POEs eller på patienter med skada i nedre extremiteten för att sammanställa något resultat.
Studie II och III var tvärsnittsstudier där vi utvecklade ett testbatteri för visuell bedömning av POEs, innehållande övningar med varierande svårighetsgrad för patienter med främre korsbandsskada. Testbatteriet för innehöll från början 9 funktionella test och 7 POEs. Ytterligare ett test och 2 POEs inkluderades i studie III. Flera funktionella test och POEs exkluderades sedan successivt efter utvärderingar av olika mätegenskaper, vilket resulterade i det slutliga testbatteriet med 5 funktionella test (enbensknäböj, trappgång nerför, utfallssteg framåt, enbenslängdhopp och sidhopp) samt 6 POEs (fot, knä, lår, höft och bål).
I studie IV undersökte vi skillnad i POEs mellan män och kvinnor med främre korsbandsrekonstruktion i en tvärsnittsstudie. I samma studie undersöktes även sambandet mellan POEs och hoppförmåga och mellan POEs och självskattade variabler (så som knäfunktion och livskvalité). Resultatet visar att kvinnor har sämre postural orientering jämfört med män, samt att sämre postural orientering är relaterad med kortare hopplängd och färre sidhopp hos kvinnor men inte hos män.
Resultaten från studie I tyder på att visuell bedömning av knäts position i förhållande till foten kan användas hos friska populationer. Det behövs däremot fler studier på visuell bedömning av andra POEs, samt på patienter med skada i nedre extremiteten, vilket vi undersökte i studie II-III. Det slutgiltiga testbatteriet för visuell bedömning av POEs visade goda mätegenskaper hos patienter med främre korsbandsskada. Detta tyder på att visuell bedömning av POEs kan användas hos patienter med främre korsbandsskada, både vid forskning och i kliniken. Avhandlingens resultat tyder även på att kvinnor och män bör utvärderas separat med avseende på postural orientering, samt att visuell bedömning av POEs skulle kunna användas av kliniker som stöd vid beslut om progression i rehabilitering av främre korsbandsskada, exempelvis vid initiering av hoppövningar.
Nu fortsätter arbetet med att validera den visuella bedömningen av POEs mot andra mått på rörelsekvalité (bland annat tredimensionella mått) samt att ytterligare effektivisera metoden så att det går fortare att genomföra bedömningarna i kliniken.
Publikationslista
Studie I: Nae J, Creaby MW, Cronström A, Ageberg E. Measurement properties of visual rating of postural orientation errors of the lower extremity - A systematic review and meta-analysis. Physical Therapy in Sports. 2017, 27:52-64.
Studie II: Nae J, Creaby MW, Nilsson G, Crossley K, Ageberg E. Measurement properties of a test battery to assess postural orientation during functional tasks in patients undergoing ACL injury rehabilitation. The Journal of orthopaedic and sports physical therapy. 2017, 47(11):863-873.
Studie III: Nae J, Creaby MW, Ageberg E. Extended Version of a Test Battery for Visual Assessment of Postural Orientation Errors: Face validity, Internal Consistency, and Reliability. 2020, 100(9):1542-1556. DOI: http://doi.org/10.1093/ptj/pzaa092
Studie IV: Nae J, Creaby MW, Cronström A, Ageberg E. Sex differences in Postural Orientation Errors and association with hop performance and patient reported outcome measures in patients with ACL injury: an exploratory study. (In manuscript)
